Det har under året rapporterats i Sverige och övriga nordiska länder om farhågor med internationella akademiska samarbeten särskilt, men inte uteslutande, med Kina.
Tommy Shih, docent, Lunds universitet
Sylvia Schwaag Serger, professor, Lunds universitet
Bland annat finns det medierapportering1 om att det pågår spionverksamhet och stöld av forskningsresultat på svenska lärosäten. I en artikel i Utrikesmagasinet2 beskrivs också den gradvis försämrade akademiska friheten i Kina de senaste åren.3 Detta sker mot bakgrund av ökade svensk-kinesiska forskningssamarbeten.
En mer komplex omvärld
Genom att införa sanktioner mot europeiska forskningsinstitut och forskare, däribland en svensk, har Kinas regering ytterligare satt akademisk forskning och akademiska samarbeten i en större politisk och geopolitisk kontext.
I Europa och USA pågår en intensiv och bitvis hätsk diskussion om huruvida företag, forskare och andra aktörer bör verka i eller överhuvudtaget samarbeta med Kina, givet en ökande totalitär ordning och förtryck av folkgrupper eller oliksinnade.
I detta läge måste forskare och lärosäten kunna identifiera samt ta avstånd från enskilda problematiska samarbeten och aktörer men samtidigt värna om öppenhet och internationella utbyten. Överlag innebär det att svenska aktörer måste förhålla sig till en mer komplex omvärld och ta ett större ansvar kring olika aspekter av internationaliseringsprocessen.
Riktlinjer för internationellt akademiskt samarbete
I Belgien, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och Tyskland har det nyligen tagits fram riktlinjer för internationellt akademiskt samarbete allmänt och i vissa fall med särskilt fokus på Kina.
På några svenska lärosäten pågår ett arbete med att ta fram ett förhållningssätt för ansvarsfull internationalisering av forskning och högre utbildning. Arbetet är främst pådrivet av den akademiska sektorns egna erfarenheter, observationer och behov men är också delvis en reaktion på medierapporteringen om utmaningar med svenska forskningssamarbeten utomlands, framförallt i Kina.
Sådan rapportering är en viktig del av ett öppet och demokratiskt samhälle men samtidigt bör det inte leda till ökad xenofobi eller myopiska och överdrivna reaktioner som undergräver våra demokratiska principer och den öppenhet som tjänat akademin väl.
En utmaning med att skapa förhållningssätt är att det inte går att ta fram en snabb och enkel regel för hur samverkan ska se ut. Lösningen kan heller inte vara svarta listor som med en bredsida dömer ut eller till och med förbjuder samarbetsområden.
Vi får inte glömma bort att en merpart av svenska samarbeten med forskare i Kina har haft vetenskaplig nytta om man tittar i bibliometrin. Forskningen visar även att svensk forskning stärks av internationella samarbeten. Detta är inte förvånande mot bakgrund av att nästan 99 procent av världens vetenskap produceras utanför Sverige.
Kina stod för mer än 20 procent av världens vetenskapliga produktion förra året och totalt samförfattades över 20 000 svensk-kinesiska publikationer under åren 2010 till 2019. Dessa sampublikationer hade betydligt högre genomsnittliga citeringsgrader än publikationer med bara författare från svenska lärosäten, något som för övrigt gäller internationella sampublikationer generellt. Svensk forskning har också stärkts genom att duktiga forskare och studenter, däribland från Kina, arbetar och studerar i Sverige.
Ett kunskaps- och värdebaserat förhållningssätt
Givet betydelsen av internationella samarbeten har vi i vårt arbete fokuserat på att, i samarbete med forskare, finansiärer och universitetsledningar, utveckla ett kunskaps- och värdebaserat förhållningssätt för dessa. Vi har identifierat flera viktiga aspekter som vi föreslår svenska lärosäten bör ta hänsyn till om förhållningssätt ska vara meningsfulla:
(1) De extrema fallen bör inte sätta normen för hur vi förhåller oss till majoriteten av samarbetena. Det finns en del områden där samarbeten inte ska ske. Detta kan vara av etiska skäl (t.ex. inskränkningar av mänskliga rättigheter), att samarbeten är olagliga eller att de riskerar skapa osunda beroendeförhållanden som skadar vår strategiska autonomi i Sverige och Europa. Dock visar våra analyser av svensk-kinesiska forskningssamarbeten att de flesta inte ligger inom ramen för dessa områden. Problematiska fall ska kunna identifieras, sorteras ut och hanteras. De samarbeten som har potential att utvecklas bör också få bättre stöd och här måste forskare stärka sin förståelse av samarbetspartner och landskontext.
(2) Ett förhållningssätt måste bygga på demokratiska och icke etniskt diskriminerande principer och värderingar. Lagligen får inte svenska lärosäten registrera nationalitet på anställda, gästforskare eller studenter. Svenska myndigheter kan och vill inte utreda någon grupp för potentiell spionverksamhet enbart baserat på deras etnicitet eller för att de har kontakter med forskare från ett visst land. Om man tycker att det är klandervärt att Kina använder sig av integritetskränkande metoder för övervakning av vissa grupper så är inte lösningen att göra detsamma i Sverige, detta skulle vara ett sluttande plan. Svenska lärosäten bör istället fokusera på att öka medvetenheten om möjligheter och utmaningar, att stärka våra demokratiska institutioner samt skydda Sveriges intressen och strategiska resurser genom att investera i vår egen kunskap, kompetens och konkurrenskraft.
(3) Svenska aktörer måste veta vad de vill uppnå med sina samarbeten med motparter i Kina och agera därefter. Några generella riktningar att arbeta mot (jämte de mer individbaserade drivkrafterna)4 är angelägna och önskvärda: a) Reciprocitet och bättre balans i form av exempelvis transparens, tillgång till marknader, rättvisa konkurrensvillkor och kunskapsutbyte; b) Respekt för demokrati och för en multilateral regelbaserad världsordning och dess institutioner; c) Respekt för mänskliga rättigheter och avståndstagande från systematisk förföljelse av regimkritiker och minoriteter; d) Samarbete kring miljö- och klimatfrågor; e) Ömsesidigt gynnsamt och ansvarsfullt forskningssamarbete, inklusive tydligare globala normer för forskningssamarbete och respekt för akademisk frihet.
Det är inte alltid möjligt att diskutera dessa punkter i alla sammanhang men de bör vara en del av en övergripande svensk strategi för Kina-samarbeten men bör också gälla för andra länder. Istället för att lägga tonvikt på svepande fördömanden och myopiska lösningar eller tafatta ursäkter för samarbeten med Kina bör lärosäten, statliga aktörer och företag i Sverige jobba med kunskapsbaserade och målinriktade förhållningssätt.
En nyanserad dialog
För att åstadkomma förändring krävs det en nyanserad dialog och en bättre samordning mellan olika aktörer i Sverige och Europa och med andra likasinnade partner i världen. En meningsfull och nyanserad dialog, både hemma och med Kina, kräver i sin tur en ökad, djupare och bredare kunskap om Kina än den som generellt finns idag i akademin, näringslivet och offentlig sektor. Flera länder har därför tagit initiativ för att förbättra Kinakunskapen. Exempelvis lanserade den tyska regeringen 2018 ett initiativ för att stärka Kinaforskning- och kompetens vid tyska lärosäten.5
Världen envisas på ett retligt sätt med att bli mer komplex och dynamisk, trots ihärdiga försök att förenkla den. Kina är en del av denna komplexitet som forskningsaktörer i Sverige måste kunna förhålla sig till. Det som presenterats ovan för den svenska kontexten gäller överlag även för de övriga nordiska länderna. Det kinesiska kommunistpartiets sätt att agera har intensifierat diskussionen i Norden kring hoten mot demokrati, strategisk autonomi och akademisk frihet. Men samtidigt är Kina en viktig samarbetspartner för att möta klimatutmaningar och bedriva excellent forskning. Forskningsaktörer måste vara tydliga med vad de inte kan acceptera och värna om sina intressen och värderingar, både på hemmaplan och i kommunikationen med kinesiska aktörer. Likaväl måste man kunna värna om de samarbeten och utbyten, samt en öppen dialog som gagnar Norden, Kina och världen.
1https://universitetslararen.se/2019/02/13/de-forskar-for-kinas-militar/
https://universitetslararen.se/2019/02/13/medveten-strategi-att-skicka-forskare-med-militarkoppling/
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kinesiska-studenter
https://www.fokus.se/2019/10/hildebrandt-latt-att-spionera-pa-sverige-15-lander-gor-det-redan/
2 https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2021/februari/styrd-forskning-i-kina-hotarakademisk-
frihet-globalt/
3 https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2021/februari/styrd-forskning-i-kina-hotarakademisk-
frihet-globalt/
4 Vägledning för reflektion kring internationella samarbeten har tagits fram av STINT, KI, KTH
och Lunds universitet: https://www.stint.se/2020/02/04/stint-lanserar-ett-dokument-omansvarsfull-
internationalisering-tillsammans-med-lunds-universitet-ki-och-kth/
5 https://www.bmbf.de/de/gemeinsame-pressemitteilung-mit-dem-auswaertigen-amt-und-derkultusministerkonferenz-bund-6160.html
Hovedbilde: Oleksii-Liskonih