Sverige har för första gången en uttalat feministisk regering. Det gör att vi kan förvänta oss en feministisk forskningspolitik. Men vad innebär det konkret? Vilka utmaningar står svensk forskningspolitik inför? Vilka nuvarande strategier för förändring finns och vilka behövs framöver?
FREDRIK BONDESTAM, FORSKNINGSSAMORDNARE, GÖTEBORGS UNIVERSITET
fredrik.bondestam@genus.gu.se
Frågan om jämställdhet i akademin i Sverige har en lång historia som tar sin början i kvinnorörelsens och den framväxande kvinnoforskningens krav. Stärkt lagstiftning och en pågående kunskapsutveckling kring studie- och arbetsmiljö och forskningens villkor mer generellt har skapat goda förutsättningar för förändring. Samtidigt har universiteten varit påtagligt restriktiva kring deras eget ansvar för incitament och styrformer för att på allvar tackla de utmaningar ojämställdhet innebär. Trots flera politiska reformer under framför allt 1990-talet, saknas alltjämt systematik och långsiktighet i arbetet. Denna situation förstärktes av autonomireformens införande under andra halvan av 2000-talet, då en gradvis urlakning av instruktioner och krav kring jämställdhet inleddes.
Efter riksdagsvalet i september 2014 är en minoritetsregering med socialdemokrater och miljöpartister satt att förvalta den forskningspolitiska agendan. Denna regering har positionerat sig som feministisk och har en uttalad ambition att prioritera frågor om rättvisa och likvärdighet inom hela utbildningssektorn. Betyder det att Sverige nu får en feministisk forskningspolitik och vad kan en sådan politik betyda och medföra?
Några utmaningar
Utmaningarna för en framtida svensk, feministisk forskningspolitik är flera. Rent konkret handlar det om att säkerställa jämställda villkor för forskning i akademin. Det innebär till exempel att genomlysa och förändra nuvarande rekryteringsprocesser, anställningsvillkor och intern fördelning av forskningsresurser. Regeringen beslutade nyligen att hela högskolesektorn ska jämställdhetsintegreras. Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet får ansvar för att bygga upp en stödstruktur kring arbetet, i likhet med jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM), ett stöd som redan ges till statliga myndigheter (http://www.jamstall.nu/jim/). Det är ett viktigt beslut som även bör utvecklas genom ett tydligare uppföljningssystem för jämställdhet i hela högskolesektorn.
Vidare är en utmaning att tillse att likvärdighet i berednings- och bedömningsprocesser för forskningsfinansiering vid forskningsråd och motsvarande uppnås. Därtill behöver fördelningsutfallet från dessa processer problematiseras genom att kopplas samman med akademins ojämställda villkor. Som en nyligen publicerad forskningsöversikt visar är en grundproblematik föreställningen om att ett proportionerligt och jämnt fördelningsutfall likställs med ett jämställt utfall. En sådan strategi riskerar istället att återskapa ojämställda villkor för forskning, i skenet av likvärdighet. Därför behöver en ny idé om jämställd forskningsfinansiering utvecklas i sig, men förutsättningar för det är begränsade, vilket knyter an till ytterligare en utmaning.
Forskning om forskningsfinansiella system ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv lyser i stor utsträckning med sin frånvaro. Det gäller särskilt genusvetenskapliga studier som undersöker övergripande strukturer för forskningsfinansiering. En handfull angelägna bibliometriska studier och utvärderingar av forskningsfinansiella styrformer och högskolepolitiska reformer visar på vikten av att problematisera forskningsfinansiella institutioner och rutiner. Men i avsaknad av tydliga incitament för forskning med kritiska, genusvetenskapliga perspektiv på detta fält är risken uppenbar att forskningspolitiken återskapar ojämställda villkor för forskning.
Slutligen finns all anledning att problematisera styrning och organisering av forskningsfinansiering i sig. Flera komparativa studier pekar entydigt mot att kvinnors forskarkarriärer motverkas av ojämställda villkor i akademin och könade beredningsprocesser i forskningsråd och motsvarande, men även att kvinnors tillgång till strategiska forskningsmedel är väsentligen sämre än mäns. Med andra ord är utmaningen här att inte enbart addera jämställdhet till en forskningspolitisk agenda, som en av flera sidoordnade principer, utan att i grunden göra upp med en skenbar könsneutralitet i förståelsen av forskningspolitiska nyckelbegrepp som strategisk, excellens, världsledande, kvalitativ och innovativ.
Vägen framåt
En framtida forskningspolitisk ambition är utan tvivel att flytta fram positionerna när det gäller framför allt effekter av partiskhet och skenbar könsneutralitet vid bedömning av vetenskaplig kvalitet. Det är även en viktig angelägenhet att fullt ut koppla samman jämställdhet med vetenskaplig kvalitet i syfte att överskrida nuvarande sidordning av frågorna i forskningsfinansierande organisationer, trots goda ambitioner att jämställdhetsintegrera befintliga processer och rutiner.
Svensk forskningspolitik behöver kritisk kunskap om hur ojämställdhet skapas och återskapas genom nuvarande forskningsfinansiella praktiker. Men i dagsläget saknas strategiska initiativ för att initiera ny, liksom stärka och utveckla pågående, forskning. Det är en svensk, tillika nordisk och EU-gemensam, angelägenhet att aktivt komma till rätta med denna grundläggande brist på relevant empirisk och teoretiskt driven forskning. Behovet av ett strategiskt forskningsprogram på området är stort. Det är också angeläget att tydlig göra vikten av kritiska perspektiv på forskningsfinansiering i sig, genom att synliggöra och premiera kritiska, genusvetenskapliga och andra tvärvetenskapliga angreppssätt på de problem ojämställda villkor för forskning skapar.
Överlag saknas även ett sammanhållet grepp om jämställdhet i Sverige när det gäller styrning av nuvarande forskningsfinansiella system. Trots flera samverkansinitiativ mellan befintliga forskningsfinansiella organisationer finns betydande skillnader i hur dessa tar sig an utmaningen att såväl säkerställa likvärdiga villkor för beredning och bedömning av forskning som hur de förmår förhålla sig till redan existerande, ojämställda villkor för akademin. Det innebär en grundläggande rättsosäkerhet och avsaknad av likvärdighet i systemet som är oacceptabel. I en pågående analys vid Nationella sekretariatet för genusforskning, av hur jämställdhet skrivs fram i regleringsbrev, direktiv och uppdrag till forskningsfinansiella organisationer, framkommer även att jämställdhet successivt skrivs ut ur dessa, att begreppet i sig omförhandlas och urlakas på en maktdimension, samt att det råder brist på samordning och uppföljning i olika avseenden.
Får vi en feministisk forskningspolitik?
Svensk forskningspolitik står således inför ett viktigt vägval. Ojämställda villkor för forskning ger Sverige sämre kvalitet i forskning och innovation. Förändring krävs, behoven är många, utmaningarna stora, problemen väl kända – vad som saknas är ett tydligt ramverk för utformandet av en ny forskningspolitisk agenda. Ett ramverk som på allvar föresätter sig att göra upp med nuvarande föreställningar om att det råder likvärdiga villkor för forskning i akademin, att kollegial bedömning är en könsneutral praktik eller att ett proportionerligt fördelningsutfall är ett mått på jämställdhet. Sverige behöver en politisk styrning av forskningsfinansiering som integrerar snarare än desarmerar vikten av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Särskilt angeläget är också att klargöra hur kön, klass och ras/etnicitet skapar särskilda förutsättningar för förändring. Det är sammantaget en politik som vågar utmana starka forskningsinstitutioners okunskap om ojämställdhet, som ställer långtgående krav på förändring av akademins villkor för forskning och som i alla sina delar utgår från att jämställdhet kräver en grundläggande omfördelning av makt och resurser.
Fredrik Bondestam är verksamhetsledare och forskningssamordnare vid Enheten för genusforskning, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. Artikeln bygger på material som presenteras i rapporten Fördelning eller förfördelning? Forskningsfinansiering, jämställdhet och genus – en forskningsöversikt, http://bit.ly/1OnGMiT